Demoner. De finns överallt. De är skuggorna som jagar oss. De är tankarna i våra huvuden som gör att vi väljer dåliga beslut. De är rösterna som viskar ”Du är inte tillräckligt bra”, ”Du passar inte in här” och ”Varför ens försöka, det är meningslöst”.
Alla människor tilldelas en demon när de föds som sedan försvinner när vi dör. Deras största mål är att få oss människor att dö så tidigt som möjligt.
Demonerna ökar i styrka varje gång vi luras av deras ord. Trots allt är det inte demonerna som styr oss, det är vi som har skänkts den gåvan. Demonerna är med som onda rådgivare som förgiftar vårt sinne med giftiga ord.
En demons största nöje är att se människor lida och förstöra saker.
Vissa människor upptäcker sina demoner tidigt i livet, där ibland jag. Jag har tränats upp i årtionden för att min demon ska släppa sitt järngrepp om mitt sinne.
Det första jag fick lära mig var att inte förneka att det lever en demon inom mig. Jag lärde mig att lyssna och kunna avgöra hur min demons röst lät och sedan lära mig att göra det motsatta mot vad den sa. Vilket inte alltid var så lätt men eftersom en människas mod, viljestyrka och sympati är demonernas största svaghet var det mina största vapen.
Det andra steget för att bli befriad var att förstå hur mycket demonerna ljög. Det är på grund av dem som vissa människor har stora problem med självförtroende. Vi har själva svårt att se vad vi är bra på, och det finns inte en enda levande människa som någon gång tvivlat på sig själv.
Det sägs att våra egenskaper sitter i ryggen – både de bra och de dåliga – och att vi har svårt att se dem, men att de flesta andra ser dem.
Det tredje steget var att öppna mina ögon. Det kan låta konstigt, men man kan titta utan att se. Många människor gör det valet och tar mycket för givet och bryr sig inte så mycket om saker de inte behöver. Många glömmer att det finns människor som aldrig kan komma hem till ett varmt hus. Andra har ingen att komma hem till efter en hård dag. Lär dig se fler människor än bara dig själv.
Det fjärde steget handlar om mod. Inte mod som stålmannen eller någon annan seriefigur, utan vardagssaker. Våga stå för det som du tror är rätt och förneka det inte för någon. Om någon tycker att du gör fel, strunta i dem, gör din egen grej och låt inte någon stoppa dig, så länge det inte är rösten från din demon som tvingar dig till det. Försök få den att tystna, om det inte går, överrösta den med saker som du mår bra av och får dig att le (skadeglädje räknas inte).
Det femte och sista steget, kanske till och med det viktigaste. Var fri. Om du blir fri från din demon, lev inte som om den fortfarande fanns där inne, slösa inte bort din frihet.
Av Ida Antonsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar